En Himmelsblå Drog. 30 augusti. Desperado.. (MalmöFF)

Desperado .. 

Ett fint minne denna sommaren är när Don Henley avslutade sin konsert i Londons Hyde Park med Eagles klassikern ”Desperado”. 65000 stod i andakt och bara tog in den fantastiska stundens magi. En låt som fick nytt liv då den tillägnades en död bandmedlem som brann ut för snabbt.

Ett annat fint minne är när Vidar Örn Kjartansson nickade in Behrang Safaris perfekta inlägg häromsistens på stadion. Målet firades dock lite märkligt. Vidar Örn ensam nere i hörnet med en, typ 5 åring (?) som sprang ner till honom. Övriga MFFare samlades vid Safari och till slut lufsade Vidar Örn upp till gemenskapen. Senare visade anfallaren humör när han byttes ut för 5e matchen i rad.. Något var märkligt kring VÖK. Det är sällan en ser sådana scener i Allsvenskan.

Kjartansson har ett år i varje klubb. I skrivande stund tom två klubbar under 2016. Israel nästa. Jag är inte chockad eller ens förvånad. Längre. Det mesta verkar kunna hända kring denne fotbollsDesperado. Länge var det tvivel kring honom och om han var den fox in the box det snackades om. Så vann VÖK den matchen och då började han hyscha publiken. Hemmapubliken alltså. En innovation. Ingen bra sådan dock.

Jag tror inte islänningens flytt gör något för MalmöFF. Minns förra våren när Wolf Eikrem hittade Berget med sina pass hela tiden och målen stänkte in? Jag gör det, i alla fall. Upp med Berget på topp – där han hör hemma! – så har VÖK glömts innan någon har lärt sig stava hans nya klubb rätt.

MFF fixar SMguld. Jag är bombsäker.

Kjartansson kanske ändå är närmare Eagles-låten än vi tror. En spelare som är så ung, flyttar runt varje år och inte vill bli älskad av publiken bör nog ta ett råd från Don Henley?

 

Desperado, why don’t you come to your senses?
Come down from your fences, open the gate
It may be rainin’, but there’s a rainbow above you
You better let somebody love you 
You better let somebody love you before it’s too late