En Himmelsblå Drog. 19 september. (MalmöFF)

Djurgården, borta är ganska ofta en vägbula på MalmöFFs resa genom fotbollsAllsvenskan. Är det inte förlust är det ändå en tuff match. På något sätt. Söndagens kaos var därför ganska väntat och absolut inte en sensation på något sätt. Motståndarna har värvat in, för Allsvenskan stora namn och fått in energi i verksamheten via ett behövligt tränarbyte dessutom. Så alla rop på katastrof och avgångar bör sättas in i detta sammanhang. Resultatet ska som alltid vägas.

3-1 till 8ornas ishockeylags fotbollsektion mot Sveriges största fotbollsklubb var denna gång inte ett resultat av någon utspelning eller bonnatur. Nej, det var på ett hemskt sätt resultatet av ett utnyttjande av MFFs svagheter, precis som Landskrona BoIS besegrade MFF i cupen. Press på stabbiga passningsfötter i backlinjen, snabba anfall på djupet och så en aning bonnatur. MFF förlorade inte matchen via mittfält i kaos eller allmänt dålig s.k inställning. Djurgården stängde ner hur Eikrem & Co vill anfalla och utnyttjade sen svagheter i lagstrukturen.

Förresten, detta tuggande om ”dålig inställning”! Lägg ner det. Det är endast ett sorts shining – snack som ska hållas borta från Malmö FF. Visst, laget har hybris och även ledarstaden men de som tror att spelarna går ut till match med idén om att vi- klara- oss- nog- ändå är över toppen naiva & dessutom korkade.

Jag reagerade på alla inlägg och bristen av instick eller smarta bollar på marken in i boxen och på hur Jeremejeff var fel på det mesta. Felvänd, fel i steget. Då vinner man inga matcher när det inte ens går att minnas en enda räddning från Isaksson i DIFmålet. Eikrem förvandlades till en simpel inläggsrobot. Yotún likaså. Nej, anfallsspelet blev mest springa och kasta sig för att få en straff. Och gnälla. Om det hade varit en dynamo på spelarnas munnar hade de kunnat värma hela Skåne i ett år av allt gnäll på blåsningar som inte kom som önskat. Värdelöst agerande.

”Helt ärligt det ser inte bra ut” hördes Kuhn bröla mot domaren, det sammanfattade med MFFs kom-och-hjälp-mig-och-dö anfallsspel egentligen.Matchen förlorades på enskilda misstag MED boll i anfallsuppbyggnad, detta är värt att notera. Anfallet svek.Det verkade inte heller finnas någon plan B. Bara mer av eländet. Kröningen kom när Sveriges egen, Carlos Kaiser Henrique Tobias Sana byttes in för att leka gödselspridare med bollen. Överhuvudtaget visade bytena (som kom för sent) att MFFs bänk har mycket övrigt att önska. Var finns spelarna där för en ändring?

Kuhn fick såklart en skopa ovett på sociala media för förlusten. Coachning! var brölet där. Det borde varit det ändrade anfallsspelet med sina lååånga inlägg som låg i luften som jetplan över Hyde Park i London en söndagseftermiddag och väntade på att få landasom kritiserades istället. Ska det slås inlägg, slå rakt och hårt de är mycket svårare att försvara mot. Regel 1. MFF måste spela längs marken och via passningsgenier Adu & Eikrem annars är det en sådan enorm försämring kvalitémässigt att tom Djurgården blir för svåra.

Nu väntar Elfsborg & HIF ganska bra rebound dates för laget. Det ska bli kul och jag förväntar mig 6 poäng till i tabellen denna tid nästa vecka.

http://www.expressen.se/kvallsposten/sport/malmo-ff-foll-mot-dif—olunga-tvamalsskytt/

 

 

En Himmelsblå Drog. 13 september. (MalmöFF)

”Hold onto what you got” är inte Bruce Springsteens mest kända låt. Det finns orsaker till det. Malmö FF devis inför mötet med IFK Göteborg var också att hålla sig till det man har. Förädla, utveckla något redan mycket bra med Allsvenska mått.

Skyttekung flugen till Israel. Då ändrar vi på hela anfallsspelet och gör Rosenberg till siste man i lagets avslut. Och nye Jeremejeff får spela Kiese- Thelin roll. Sagt och gjort. Det blev 3 mål på det initiativet.

Ingen assistkung. Eikrem fick titta på pga för många varningar. Då träder Berget in som framspelningskung med två Eikremska assist. Och lägg till Kung Adu pass till 1-0 målet också, – så fixades Allsvenskans assistkungs frånvaro.

Detta tyder på en fantastisk insats på träningsplanen av lagledningen under Allan Kuhns ansvar. MFF var återigen tydligare i sitt spel än motståndarna. Matchplanen var bättre och genomfördes grundligt. Att förvalta sitt humankapital och göra det så enastående är vägen till SM-guld. Norrköping får mycket lovord för sin säsong i riksmedia när faktiskt MFF egentligen tar större steg med sitt spel och trupp denna säsongen. Så det så.

Igår var en kväll där trupp, lagledning och publik drog åt samma håll. Det blir som ett gigantiskt kugghjul där bitarna tar i varandra och driver Malmö FF mot seger. En vinstmaskin. Hur många av de andra Allsvenska klubbledningarna satt framför TVn igår och var rödgröna i ansiktet av ren avundsjuka? För i svensk fotboll är det viktigare än att själva försöka förbättra sin egen verksamhet. Det är en av anledningarna till att svensk fotboll bara kan titta på när gruppspelen i EuropaFotbollen inleds denna veckan.

Jag bugar inför lag, lagledning & publik och känner en framtidstro. Det där med några missar i truppbygget & Kuhn som matchcoach tar vi en annan gång. Jag väljer att hålla hårt om det vi har istället.

Hur var det nu med den där Springsteen-låten? Jo, den finns på Gary US Bonds ”On the Line”- album. Efter den stora succén med ”Dedication” 1981 gjorde New Jerseys favorit underbett ett till album med sin barndomsidol US Bonds. Skivbolaget fick dock kalla fötter. Alla pengar och uppståndelse Gary fick på äldre dar var nämligen inte helt bra för honom. Låt oss säga att Springsteens namn mådde bättre utan att kopplas för tätt till US Bonds, bara – vi tar inga detaljer här & nu. Så ett album med ett otal Springsteen låtar mer eller mindre smögs ut och fick aldrig den uppmärksamhet de förtjänade. De glömdes fort och Springsteen blev världskändis, Born in the USA och allt det där.

 

 

En Himmelsblå Drog. 11 september. (MalmöFF)

Det är så lätt att bli hemmablind.Framförallt inom fotboll, inte se längre än egna stadions utsikt är ju, snällt sagt, ett vanligt fel. Navelskådning som blir rejält skadlig efter en tid. Det är bara hur saker & ting görs precis här & nu som räknas och är rätt enligt den sorgliga världsbilden.

Då är det kul att istället få en aha-upplevelse.

Det finns ett Twitter- konto som heter @MFFProffskoll, MFF- Proffskollen.

Där läggs ut när en exMFFare spelar – eller ibland är ju nyheten att X inte spelar match – någonstans i världen. I veckan har det gått att följa Richardinho, Thern, Toivonen, Rodic, Daniel Larsson, Janssson, Pode, Rexhepi, Dahlin, Halsti, Mitrovic, Forsberg, Durmaz & Zlatan tex när de idrottat. Några gånger länkas rörliga bilder.

Ett fantastiskt konto! På det sättet att det ger en vinkel av Malmö FF som är väldigt lätt att glömma mitt i navelskådningen här hemma. Klubben är en biffko, plantskola eller om en så vill en generator för fotbollsspelare. In kommer råtalang, ut levereras förädlad kvalité. Därför är kontot en perfekt påminnelse om hur viktig och enastående stor betydelse verksamheten på Stadion är i ett större sammanhang.

@MFFProffskoll ger också en tankeställare över dagens MFF, serieledare och i allas ögon den bästa truppen i Sverige. Hur är det möjligt? Med alla dessa ex därute. Klubben borde enligt alla naturlagar vara på dekis & vrida sig i kris på planen. Men inte MFF, inte. Förvalta avkastningen på spelare är också en av de viktigaste sakerna en storklubb sysslar med. Och MFF har gjort det bra. Mer än bra.

Därför sitter vi inte och snyftar över Daniel Larsson & Kiese Thelin inför rivalmötet på måndag, utan ser istället framemot vad den skicklige lagbyggaren Allan Kuhn har fixat ihop mellan Jeremejeff och Rosenberg. Vem var Rodic? Vi är oroliga för vad Eikrems avstänging innebär istället. Detta är styrka. Massiv styrka.

– Så, för att lära känna hela MFF följ MFF-Proffskollen och ta del av vad våra pågar gör till vardags ute i världen och känn hur gigantisk klubben verkligen är. Det är en sak att sitta vid grillen & helgölen och yra lite påmåfå med med vännerna i frågan; ”hur går det för Helander nuförtiden?” eller få hela bilden, hela tiden.

I framtiden hoppas en ju på att det hade kunnat starta en TV-kanal med kontots innehåll. Sitta och swappa runt exens matcher varje helg hade ju varit underbar stalking.

 

En helt ny karriär, Sverige- Holland, VM-kval 6 september 2016

Denna förmiddag borde nye förbundskaptenen skjutsa gårdagskvällens domarteam till Arlanda, bär deras bagage till incheckningen, tacka för besöket med orden ”tack för allt, det var ett mycket givande att träffa er”.

Sällan har väl en person med en helt ny karriär haft mer tur än allas vår Janne Andersson? En tidig avblåsning för hands med missad frispark istället för drömmål från Marcus Berg och lägg till dömt ett regelrätt mål för Holland i slutet hade förstört partyt för Janne. Vi hade suttit och deppat över en total utspelning och förlust istället. Nu är allt ok, Holland var bättre men vi kunde allt få en fin poäng verkar vara betyget.

Jag är ganska glad över målet – men i övrigt såg jag en tokdefensiv i världsklass med stark frän lukt av Lagge Lagerbäck. Island, all over the place. Typ. Det var ju i och för sig en klar bättring sen Hamréns rouletteförsvarspel. Men något mer måste ju finnas? Inte sågs bollhållande och skapande framåt precis. I bästa fall en toktjong som stöttes framåt i något som om man är mor till någon i laget kan kalla anfallsspel. Det var en ganska hemsk kväll, alltså.

Holland var bortalag och Robin Olsen ny i målet på denna nivån i landslaget. Det såg ut som Holland mötte Gibraltar och Olsen var Olsen veteran med stormatcher som vardag.

Ännu värre är att tidigare nämnda paket Island/Lagge piskade Holland i EM-kvalet för inte så länge sedan. Alltså är Sverige sämre än ön med bara en väg och en stad.

Ok, ni förstår min besvikelse. Trodde det skulle hända något i spelet. Inte bara ligga död som en jätteval framför eget mål. Luxemburg & Bulgarien är dock riktigt bra motstånd framöver det kan bli intressanta matcher. Jag ger Janne det.

Tråkigt att sociala medier ägnade sig åt trakasserier mot målskytt Berg igår. Ni vet ju att han är under utredning för en verbal attack i en EuropaLeague-match. Det är fakta. Ingen dom eller liknande har kommit i detta ärende. Ändå skymfades han med tillmälen och skribenterna var utredare, åklagare, domare & bödel i samma penna. Ingen är skyldig innan bevisats. När den dagen kommer tar vi en viktig diskussion om Bergs eventuella brott. Som civiliserade människor gör.

 

 

En Himmelsblå Drog. 6 september. (MalmöFF)

Erkänner, jag har kvidit i kvadrat på Allan Kuhn.

En förlorad CupFinal har den inverkan på mig.

– men något bra måste väl karln ändå gjort? får jag höra ibland. MFF leder ju serien!!

Visst, MFF är bästa laget & truppen i serien med råge. Inga problem med den verklighetsbeskrivningen. Inte alls, faktiskt. Spelare för spelare är det inget snack och därför ser tabellen ut som den gör. Jag tror också att även en fjant typ, Stahre placerat MFF som etta i Allsvenskan 2016. Därmed inget ont sagt om Kuhn i detta fall. Han har förvaltat sin trupp väl och satt laget i toppen. Placeringen är skapad med hårt jobb. Tro inget annat.

Det han har gjort bra är tydligheten. I spelarnas roller. Spelarna gör nu mer och mer de är bra på, avstår deras svagheter. Ibland har en spelare inget val men när de har det gör de sina styrkor. Det vinner alla på i ett lag. Här har Kuhn fokuserat trupperna mycket väl. Jag gillar denna aspekt av tränargärningen mycket.

Eikrem är ju det tydligaste exemplet. Går in i spelet rätt och lägger till sina styrkor för laget och undviker att hamna fel  spelet. Likadant med Kari som inte hamnar i löpdueller mot speedkulor på samma sätt längre. Flytta på Rasmus till högermb var ett mycket smart val.

Norges Berget & Eikrem är säkert inte 100% glada över att vara kantspelare men Kuhns system gör det uthärdligt för bägge att kunna gå in i planen och göra sina styrkor. -Likadant har Tinnerholms inlägg i gräset större lycka än de flacka luftmackorna som mest var förvirrande för stadions duvor.

Smådetaljer som förbättrat laget. Gör mer av det du är bra på och mindre av det du inte behärskar så väl är vägen till SM-guld 2016.

Jag tror denna tydlighet har klart samband med tabellplaceringen. Minns ni Hareides hantering av i stort samma spelarmaterial? Då var känslan att en boll slängts ut till 11 st främlingar som skulle prestera utan några större instruktioner. En sorts går-det-så-går-det fotboll. Det blev en 5e plats det.

Tydlighet, fokus smittar av sig på truppen. Om spelare inte riktigt vet hur de ska spela vinner de inga matcher och absolut inte serier. Kunskap ger trygghet. Truppen känner sig sedda och utvecklade. 2016 är inget mellanår i klubben, trots allt, utan det är nu jobbet görs för framtiden. Det är ett förändringens år för klubben. Detaljer förbättras och spelare förädlas. MFF är precis där de ska vara.

Att ha fått Sveriges bästa trupp och dragit den upp ur mellanmjölkens apati och skapat ett stabilt vinnande lag är bra gjort. I min bok.

Inte mycket att kvida på där, inte.