En Himmelsblå Drog. 13 september. (MalmöFF)

”Hold onto what you got” är inte Bruce Springsteens mest kända låt. Det finns orsaker till det. Malmö FF devis inför mötet med IFK Göteborg var också att hålla sig till det man har. Förädla, utveckla något redan mycket bra med Allsvenska mått.

Skyttekung flugen till Israel. Då ändrar vi på hela anfallsspelet och gör Rosenberg till siste man i lagets avslut. Och nye Jeremejeff får spela Kiese- Thelin roll. Sagt och gjort. Det blev 3 mål på det initiativet.

Ingen assistkung. Eikrem fick titta på pga för många varningar. Då träder Berget in som framspelningskung med två Eikremska assist. Och lägg till Kung Adu pass till 1-0 målet också, – så fixades Allsvenskans assistkungs frånvaro.

Detta tyder på en fantastisk insats på träningsplanen av lagledningen under Allan Kuhns ansvar. MFF var återigen tydligare i sitt spel än motståndarna. Matchplanen var bättre och genomfördes grundligt. Att förvalta sitt humankapital och göra det så enastående är vägen till SM-guld. Norrköping får mycket lovord för sin säsong i riksmedia när faktiskt MFF egentligen tar större steg med sitt spel och trupp denna säsongen. Så det så.

Igår var en kväll där trupp, lagledning och publik drog åt samma håll. Det blir som ett gigantiskt kugghjul där bitarna tar i varandra och driver Malmö FF mot seger. En vinstmaskin. Hur många av de andra Allsvenska klubbledningarna satt framför TVn igår och var rödgröna i ansiktet av ren avundsjuka? För i svensk fotboll är det viktigare än att själva försöka förbättra sin egen verksamhet. Det är en av anledningarna till att svensk fotboll bara kan titta på när gruppspelen i EuropaFotbollen inleds denna veckan.

Jag bugar inför lag, lagledning & publik och känner en framtidstro. Det där med några missar i truppbygget & Kuhn som matchcoach tar vi en annan gång. Jag väljer att hålla hårt om det vi har istället.

Hur var det nu med den där Springsteen-låten? Jo, den finns på Gary US Bonds ”On the Line”- album. Efter den stora succén med ”Dedication” 1981 gjorde New Jerseys favorit underbett ett till album med sin barndomsidol US Bonds. Skivbolaget fick dock kalla fötter. Alla pengar och uppståndelse Gary fick på äldre dar var nämligen inte helt bra för honom. Låt oss säga att Springsteens namn mådde bättre utan att kopplas för tätt till US Bonds, bara – vi tar inga detaljer här & nu. Så ett album med ett otal Springsteen låtar mer eller mindre smögs ut och fick aldrig den uppmärksamhet de förtjänade. De glömdes fort och Springsteen blev världskändis, Born in the USA och allt det där.

 

 

Vintervila (MalmöFF)

Så här i säsongens första minuter kan det vara tid att reflektera lite över saker & ting. Hur är det egentligen med Malmö FF, nu idag 2016?

Tyvärr verkar det som väldigt många har stirrat sig maniska på klubbens ekonomi. Vänner som fiender till Malmö FF. När andra klubbar redovisar förlust hos revisorn jublar många av mina MFF-vänner som om vi slagit rivalerna med 5-0 och två ribbskott. Minst. – Som om pengar hjälper mot att vi bara blev 5a förra säsongen och andra rivaler slutade över oss i tabellen.

Många verkar redan ha glömt att det som byggde MFFs miljoner på banken var en enorm ekonomisk kris som fick klubben att förädla spelare och hålla fast vid Rolle Nilsson trots blygsamma resultat några år. Utan den krisen hos revisorn hade vi aldrig varit den stolta klubb med CL- stämpel vi är nu.

Därför kan en motsvarande kris göra samma sak med våra fattiga rivaler. Se upp!

Att fylla sin trupp med dyra inköp som bara är i klubben för att kreditkortet mår bra är ett långsamt fotbollsmässigt självmord. Varje klubb som glömmer grundverksamheten, förädla egna spelare som är en majoritet i omklädningsrummet, fyllda av klubbhjärta går under. Se bara på hur topplagen, de rikaste av rika mår i Premier League numera.

Pengar spelar inte fotboll. Det gör spelare och de som är hungrigast, mest motiverade brukar vara de som lyckas bäst. Lag byggs av sammanhållning. Ett gäng som gör saker tillsammans med en inre styrka av att lita på varandra. Tar emot varandra när någon faller.

Det såg inte ut så i MFF hösten 2015. Det såg ut som det var jaget före laget. När laget förlorade bytte snabbt supportar samtalsämne och skrockade över hur många hundra miljoner vi hade på banken föraktfullt mot de som slog oss.. Så är vi lyckliga med en sådan utveckling av vårt MalmöFF? Är det vi vill vara?

 

(Nu till något annat. De signaler som kommit från träningen (så här långt) är mycket bra, spelare som kommit in är bra lösningar på några av våra problem. Balanserar ut laget. De som verkar lämna känns som rätt kandidater för att gå vidare någon annanstans. Kuhn har en filosofi, en strategi som jag tror på- MFF ska spela mer aktiv fotboll och vara ett passande lag. -Är dock lite frågande inför hur han ser på defensiven, men det lär väl visa sig framöver. Kanske vi har en organisation med Daniel Andersson i en managerroll, rent praktiskt och Kuhn är mer av en tränare, på gång? – Tror det är väldigt bra i så fall.)

Someone new. (inför MFF- PSG)

Det känns som inte så länge sedan- men det var 2002 som Eskobar & Heather Novas hit ”Someone New” fanns överallt, i radio osv. Låten ansågs av handla om hur vi svenskar har ett ovanligt lättsamt förhållande till parförhållanden. Ett land där ex kan umgås, semestra, fira ihop. Vänskpliga samtal med exet om sexlivet efter uppbrottet är tex helt normalt i Sverige. I många andra länder råder besöksförbud och samtal via ombud. Släkter som hamnar i fejd. ”Someone New” satte ord och rytm på hur ovanliga vi är.

Det kan vara sisådär med den analysen. Det finns svåra konflikter i Sverige mellan ex. Eller hur? Vi känner nog alla kvinnor som fått fly undan våldsglada män som sett förhållandet som hans egendom, att hantera helt hur han vill. Dårar finns överallt. Samtidigt finns det nog en sanning i att vi i Norden är lite lösare i kanten med förhållanden. Lite mer, gå vidare och var hygglig mot exet. Vem vinner på något annat?

Låten har kommit in i min skalle igen i och med att Zlatan kommer med PSG till Malmö. Nu ska det spelas stormatch på Stadion. Gott så. Det är en match som MFF kan ta poäng i och med riktigt flyt skulle en uddamålsseger kunna vara möjlig. Mycket talar för Malmö FF;

• att inte spelat match på ett tag, fått vila efter en mycket svår ligasäsong som laget vill revanchera sig för gör matchen perfekt för ett gäng fysiskt & psykist nytända spelare.
• ett vackert förväl (?) till Åge. Om nu detta är Hareides sista match på Stadion som ansvarig för MalmöFF är det nog i allas intresse att ta ett ordentligt farväl som kommer att bli något att tala om i framtiden.
• väder och vind är speciellt. Åka till Norden och frysa för 3 p i CL-gruppspel är något stora lag från Europa brukar avsky. Divorna vill inte kräla i lera, de vill flanera. Några dubbar på rätt ställe och de vill bara åka hem.
• slutligen – CL tabellen. MFF behöver antagligen bara en poäng för att avancemang till EuropaLeague. Stor motivation. Allt att vinna, bara att stå på.

Om det nu inte hade varit för det här med exet. Zlatan Ibrahimovic. 08/ 031 pressen ligger på om ” den store hjältens hemkomst”, osv – ni vet klyschorna. Det känns som det är Zlatan från Landslaget som kommer för att spöa upp MFF när en tar del av media. Sverige sitter och håller på Zlatan mot de där eländiga skåningarna. Hur publiken ska ta emot helgonet från Rosengård är en spekulation som slutade vara intressant någon gång i september.

Jag är ganska säker på att det blir som vanligt i Sverige. Ett kul-att-se-dig till exet. Kul att det gått bra för dig i ditt nya förhållande, (har han inte haft ovanligt många sen MFF?), nivån kommer det att bli. Att MFF dessutom fått ut fina pengar varje gång Zlatan bytt förhållande är säkert en positiv omständighet. Tänk om Il Genio hade stannat i Ajax? (- För övrigt var det vid denna tid ”Someone New” var hit.) 14 år i Amsterdam hade inte varit så sexigt. va? Så MFF har allt att vara glada för. Publiken också, att kunna fantisera om att Han vänder hem igen är en tradition hos MFFsupportrar.

Jag gillar tanken på att MFF för Zlatan pengarna hittade ett antal ”someone new”. Ett nytt Stadion och nya stjärnor, nya SM-guld och nya Europa-äventyr. Det är vackert. En fin vacker sång. Vi kan vara så storsinta att vi stämmer upp i;

And the road travels on
But I’m still near you
In my life, like a song
I will still hear you, still

– Men framförallt ska publiken stämma upp i alla MFFsånger och visa Ibracadabra vad han gick miste om. En passion och kärlek till en tradition och levande elitlag. Ett lag som kan göra hemkomsten till ett bittert minne sportsligt för landslagsstjärnan. Men samtidigt något han tar med sig i sitt MFFhjärta.

 

 

Här är låten, för de som inte minns eller vill minnas igen.

https://www.youtube.com/watch?v=4rayIckOBmo

Vem vet (MalmöFF vs Elfsborg och inför PSG-MFF)

Under måndagen den 14e läser jag några inlägg på ”Himmelrikets Forum”, en diskussion om MFF- hymnens vara eller icke vara. Någon tycker den ytterst pompösa inmarschlåten har gjort sitt. Kanske det, kanske inte. I dessa MFF-tider torde dock Lisa Ekdahls gamla dänga ”Vem Vet” borde passa bättre. Mannen bakom tangentbordet var under landskampsveckan innan Elfsborgsmötet tämligen säker på en duktigt fin MFFseger mot Boråsaget. Men ack, tydligen delade inte MFF-spelarna samma eld för seger som jag.

1-1 efter en synnerligen hemsk match. Jag vill egentligen inte tänka tillbaka men i efterhand står det helt klart att det var på mittfältet de två poängen förlorades. I första halvlek satt en och önskade att bollen skulle spelas tillbaka till någon back för att bolltempot, kreativiteten skulle ökas. Det är ovanligt. Nåja. När MFF har kört fast denna säsong såg det ut som i lördags. Lägre och lägre tempo, bollen börjar lämnas i ångest i sidled för att tjongas in till slut i något som kan liknas med ett inlägg. Motståndarna är väl samlade och kan lätt försvara sig. Elfsborg genomförde för sin del matchen utmärkt. Tålmodiga och alla i laget gjorde sitt jobb. MFF bjöd dom dock på denna arbetsro i första halvlek.

Andra halvlek var annorlunda med ett chansskapande MalmöFF som utjämnade. Det var klassiskt MFF på hemmaplan. I allt elände och vånda över det dåliga resultatet är det lätt att glömma att om någon av Rosenbergs avslut suttit, 2st jättechanser (bla straffspark) och 2 bollar i ribban efter konstsparkar, hade det varit en skön seger att fira. Men ack. Nu flög alla chanser till att göra en sen men nödvändig utmaning mot SM-guld eller kvalificera sig för Europaspel nästa sommar. Tyvärr var inramning runt match uselt. När snack om CLbiljettsläpp är det enda som hörs runt omkring tom ända in i inmarsch så är det svårt att kalla stadion en häxkittel. Det kändes som något som fantiserats fram i en sagovärld. Vem vet, kanske MFF har Borussia Dortmundifierats. Efter framgångar fick den tyska klubben sälja av de spelare som var med om att bygga storlaget. Ersättare som kom var bara intresserade av CL-spel. Laget rasade nästan ut ur Bundesliga! Hela klubben publik & spelare har hur-som-helst svårt att komma upp i nivå i inhemskt seriespel numera.

Malmö FFs kommer att …,  -i media siar experterna vilt om hur CL-spelet ska gå. Kollade in lite statistik. – Antal matcher i Malmö FF denna säsongen, i det i media spekulerade laget mot PSG, borta; starter och inhopp ihopräknat.

Wiland 11

Tinnerholm 27, Arnason 12, Bengtsson 17, Carvalho 9, Yotun 24

Lewicki 27, Adu 25, Berget 26

Rosenberg 27, Djurdjic 10

(Notera; MFF har spelat 29 matcher i Allsvenskan och Champions League hittills denna säsongen.)

Det är ganska magstarkt att våga ha några som helst säkra prognoser över hur dessa spelare kommer att prestera tillsammans framöver i världens bästa klubblagsturnering. Laget har helt enkelt för lite speltid som enhet för att någon expert ska kunna svära på sin hunds kvällsmat om kapaciteten. Bakre triangeln är synnerligen oinspelad. Detta är ett faktum. Jag en liten känsla av att just detta kommer vara till en fördel i mötena med PSG och Real Madrid. Dessa lag hade i vanliga fall säkert bara scoutat MFF på en fikapaus, nu kan deras kunskaper vara helt odefintliga. Nonchalans & översitteri som kan vara en gåva. Jag tror att en ganska trolig matchbild i Paris är att hemmalaget tar ledningen med 1-0 och sen tror att allt är klart. – Bli då inte förvånad om det står 2-1 till MFF i 70 minuten då. Och att Parisarna får jobba sig till 2-2 med andan i halsen som slutresultat.

Vem vet.

 

Hur mår svensk fotboll?

Svenska fotbollslandslaget laddar för att resa till Ryssland. Avgörandet i EM-kvalet är här.Erik Hamrén är fortfarande SvFFs val av förbundskapten, – inget nytt under solen här inte. Den sedvanliga frågan är hur mår Zlatan Ibrahimovic. Matchtränad nog? Skadad? Allt kretsar kring vår ende superstjärna. Gott så- Zlatan ska ha den rollen, ska vara centrum. På plan och utanför. Så länge det går. Nu har dock något hänt under sommaren, u21 EM-guldet har skakat om kring A-landslaget. Tanken på framtiden och att spela mer som ett lag än Zlatan plus 10 backups har fått fäste. Ett misslyckande i matcherna mot ryssarna och Österrike kommer direkt mötas av krav på förändring. I mentalitet och taktik.

Sveriges trupp är vad den är- inte så mycket att invända i det stora hela. Inte heller hur vi ställer upp laget och gör Ibra till nyckelspelare. -Just nu. Jag är dock orolig för backlinjen. Omatchad och på vissa håll tvivlar jag på kompetensen. Målvaktsposten är också ett frågetecken. Det var inte så länge sedan som svenska fotbollslandslaget var som ett kassaskåp bakåt och värdelöst framåt. Numera är det tvärtom.

Om Sverige nu går till EURO 2016 -vilket mycket tyder på – kommer säkerligen Hamrén belönas med nytt långt kontrakt. Detta trots att det faktiskt finns utmanare till honom, Håkan Ericson och Henke Larsson, den ene på meriter, den andre på namn. SvFF fungerar så, vill inte ”sparka” eller liknande. Satt förbundskapten sitter. Att kvalet till EM numera är en fars där alla går vidare till slutspel är liksom en parantes i sammanhanget. Om u21 slutspel är en trång bäck att navigera för att komam fram till är EURO2016 en bred flod. – Så förvänta er mer Mr Shining framöver.

På klubblagsnivå gjorde Elfsborg, IFK Göteborg & Elfsborg fiasko i Europakvalen. Malmö FF som lyckades ska därför utses till ett problem för svensk fotboll. Är det inte för de inspelade pengarna är det för att de värvar fel, dvs inte från svenska lag. Avundsjukan vet inga gränser denna höst. Förvirrade resonemang om var MFF ska spela sina matcher och inför vilken publik avlöser varandra. – Men inget snackas om de tre andra lagens praktfiasko. Varför ingen debatt om Elfsborgs maniska plastunderlagsfixering, AIK och IFK Göteborgs vitaminlösa spel? Det är väl betydligt viktigare än att kritisera det lag som har framgång? Om nu MFF har visat en metod, en plan för att etablera sig som Champions League lag borde väl den bärande idén vara att ta efter den istället för att kritisera? Nu är Svensk Fotboll som den är och på något sätt är framgång fel.

Kontrasten är stor till yran kring U21-landslaget. Vår andra framgångshistoria inom fotbollen detta år. EM-guldet hyllades spalt i kilometer. Rätt så. Inga problem, en sak gick dock väldigt fel kring eftersnacket, analysen. ”De här spelarna går att se i Allsvenskan”- brölades det ut från TV-soffor. Jaså? Vilka då? Carlgren, Helander, Lewicki, Zeneli, Holmén, Konaté, Simon Gustavsson var de Allsvenska spelarna i truppen och det var väl egentligen bara de tre första som syntes i triumfen. På allvar. Alla andra i triumftruppen hade redan försvunnit från Svensk Fotboll. Ut i Europa. Lägg till att några av ovanstående namn nu i efterhand har sålts iväg till Europeiska ligor. Svenska Fotboll är en mjölkossa, en plantskola till halvbra lag i Europa. Så är det. Är det bra för Svensk Fotboll?

Väl här hemma i Allsvenskan stiger publiksiffrorna. Positivt. Mycket hänger ju på att Hammarby är tillbaka i serien. Javisst. Att det börjar ordna upp sig med pyroböterna är också positivt. Tyvärr är fortfarande några stadions inte en bra plats för sådan utlevelse av publikkultur. Röken stannar kvar och lägger sig som en dimma och förhindrar spel. I och med detta faktum borde kanske publiken hålla sig till andra tidpunkter för att tända på? Istället för att skjuta upp match i 20 -25 minuter kunde ju eldandet ske efter 45 och 90 minuter och därmed undvika de pajasscener som följer 08derbyna numera.Domarna ska om de ser alla linjer och hela planen blåsa till spel. Det är reglerna. Följ dom. Snälla. Mohammed Al- Hakims agerande i Skånederbyt var perfekt. Matchen stördes inte, publik & spelare fick vad de kom för. Bara för övriga fotbollsSverige att lära och ta efter.

Jag är lite arg däremot på en del supportar i en annan fråga. Många gånger framförs tesen att Allsvenskan är dålig. När det kommer till fotboll, supportrarna själva är i ja, tom världsklass. Nåja, det senare är ju snällt sagt många som hävdar om sig själva kring jorden. Den egna kulturen är alltid omhuldad. När det kommer till klassen på fotbollen är det dock ett hån – Allsvenskan håller faktiskt bra klass numera. Svenska fotbollsspelare är ytterst med beröm bra utbildade. Importerna är också vassa. Inte alla, det ska sägas men de Allsvenska lagen är inget att skratta åt eller snacka ner. Scouter från Europa vakumsuger serien, se U21 avsnittet ovan, och tittar en bort en stund dyker snabbt en ny talang upp någonstans. Så låt oss höja snacket kring Allsvenskan. Det är inte konstigt att talanger lämnar för halvmesyer till klubbar på kontinenten eller att lag hänger med gamnackar i kvalet till Europaspel med sådant snack runt om kring vår liga.

Hur mår Svensk Fotboll? – En inkopetent förbundskapten, avundsjukevåg mot enda framgångsrika klubblaget och talangflykt. Det kunde vara bättre.

 

 

August and Everything After. (MalmöFF)

Så var det den där tiden på året igen – skördetiden.

Det börjar med att vackra majestätiska skördetröskor syns överallt i Skåne och slutar med plogade åkrar och att MalmöFF lyfter SM-pokalen i fotboll.

Kyrkan har instiftat en mässa , tacksägelsegudtjänst för att tacka högre makter för denna tiden på året. Den moderna varianten på dessa är att MFF spelar Champions League fotboll. Ett sätt att konfirmera klubbens kvalitet numera. I Europaspel. Vår regions utsända i stora världen.

2015 var dock resan dit lite omständigare än förra året.

När Åge Hareide tog över i klubben fick han en enastående trupp. Sveriges bästa. Laget förstärktes med Rosenberg, Adu & några andra hjältar. Några andra försvann iväg. Det var stor prestation då att foga samman det pusslet. Att ta MalmöFF till Champions League 2014 och vinna SM-guld. Denna säsongen blev ännu mer in & ut i truppen. Ett helt nytt lag efter u21-EM avbrottet. Jag skulle vilja säga att uppgiften att få ihop ett CL-lag under de förutsättningarna var totalt omöjliga. Om jag var kvar i normalt tänkande – vilket en inte ska vara när det kommer till Åge Hareide.

Det är bara att buga och tacka norrmannen.

Visst, under våren visade lagledningen en del brister. Övertro på Eikrems kapacitet, Berget var felplacerad, Sana ineffektiv och att peka ut Adu som syndabock för allt detta var fult. Hanteringen av Molins är också diskutabel – det är den fortfarande. Därför var nysatsningen och förändringen av spelet – från Eikrems 8tillslagsfotboll och ständiga pass till enbart Berget som fick vända ner i planen för att hämta de för korta passen – till en mer direkt fotboll med snabba yttrar som driver boll och huggande poachers i boxen,- en räddning fem i tolv av Hareide. Ja, tom Sana började spela med ett tillslag och öppna upp försvar.. Inte många tränare släpper så på prestigen och ändrar mitt i säsong. Jag bugar och tackar åter.

Laget som det står nu är väldigt bra, för att inte säga bitvis helt fantastiskt. De behärskar allt ett topplag, ett Champions League lag behöver behärska.

Men varför då 2-2 mot Åtvidaberg, förlust mot Häcken? – Under augusti.

Jag hittar inga enkla svar. Tänk på att våra nya spelare kom från sommarledighet. De var i försäsong. Laget är nytt, inte samspelt, plastunderlag och varmt väder. Är inte helt säker på hur vana våra nya stjärnor typ Rodic är att spela under sådana förutsättningar. Okända medspelare, plast & hetta. Samtidigt har det roterats med laget i Allsvenskan. Av anledningar. Osäkerhet smyger sig in och laget underpresterar. Naturligt. Problemet är att MFF fått göra allt detta i seriespel.

Nikola Djurdjic har varit fantastisk trots allt runt omkring. Det är mål och assist. För hela pengen. Ett ständigt rivande och slitande i spelet. En spelare som är större än livet självt. Eller i alla fall Allsvenskan.. – Jag tycker det går att se hur Rosenberg har funnit harmonin i den nya miljön också. Från frustration till prestation.

Mycket ser bra ut nu.

Derbyt mot sorgliga, på så många plan, Helsingborgs IF visade det med emfas. En mycket bra genomförd match där taktisk kyla mixat med individuell skicklighet avgjorde och visade hur överlägset Malmö FF är.  Träning och intällning till uppgiften börjar betala sig, ge utdelning. De andra lagen i guldstriden vill inte se ett sådant MFF. De har nämnligen inget att sätta emot. Tempot som MFF sätter igång i andra halvlek mot HIF blev som en halmpress, totalt skoningslös för en mindre kunnig motståndare. På gränsen till hån av motståndaren.

Hösten 2015 kan bli klassisk.

MalmöFF blir en gigantisk skördetröska i Allsvenskan som gör konkurrenterna till stubbåkrar, spelar hem SM-guldet och faktiskt – ett MFF som med sin spelstil (-snabb, hårdtacklande & direktpass) kan rubba tungfotade, stillastående, fantasilösa projektet PSG. Springa sönder divornas hemvist Real Madrid, laget där ingen vill jobba för den andre. Shaktar, däremot är ett bra lag, god organisation, med duktiga individualister på rätt ställe. Dock lider Donetsk av inbördeskriget, invasionen från Ryssland. Tragiskt nog. MFF kan nog tjäna någon poäng på det i Champions Leaguespelet. Denna lottningen bör inspirera MFF. De får matcher med olika laddning. Favoriter i seriespelet, underdogs i Europaspelet. Ett perfekt mentalt läge! En skön mix. Det är drömscenariot.

Den andra scenariot med ett lag som joggar runt på måfå i serien och gör sporadiska bra insatser i CL med spelare som spelar för sina agenter istället för laget MalmöFF är för hemskt att fästa tankar på. Den 25e november kan vara sista rundan på många sätt. Malmö FF kan ha sin sista hemmamatch i europaspel på något år. En fantastisk fest avslutas. Klubben är efter det ett fallet storlag i Sverige på väg upp igen eller på väg ännu längre mer i medelmåttigheten. Internationellt undrar de vad som hände, och köper våra bästa spelare. För Zlatan kan det vara ett sista steg mot att utmana om CL-titeln, åldern och kontrakt börjar synas. Ibra är på väg bort från fotbollen, som vi känner den för efter PSG gissar jag att det blir något år i MLS. Just Zlatan personifierar MFFandan så otroligt bra. En hård armbåge när det behövs, glänsande teknik när det behövs – för att vinna.

I MalmöFF accepteras bara serieledning och vinster mot svenskt motstånd. Så är det. Laget och Hareide fick känna på den malmöitiska vreden tidigare, i våras. Laget måste också acceptera detta faktum, – såsom Hareide verkar ha förstått det. Stå och böka ointresserade mot Kalmar FF finns inte. Det är kross av motståndet som förväntas. Några av de nya kommer inte klara detta. Några kommer växa av det och blomma ut. Sådan är fotbollen. Sådant är MalmöFF.

Oavsett tiden på året..

Nytt Liv (MalmöFF)

Allt går i cirklar? Allt går igen?

Ja, kanske det. Ta en titt i Allsvenska historien kring 2004 till 2007 och det blir en bra allmänbildande kontrast till den rejäla tramsiga panik som drabbat Malmö FFs 2015 års säsong. Om inlägg på forum & twitter skulle ha rätt är spel mot Kirseberg, Arlöv eller Harrie IF, MFFs öde inom kort. Hysteriskt & ohistoriskt.

Jovisst – det har gått grus i maskinen.

Absolut. Ingen tvekan om det.

Ett lagbygge som pågått sedan 2009, som exploderade i Champions League spel & försvarat SM-guld 2014 är över. Fem fantastiska år att följa. The Dream is Over. Bara att konstatera & acceptera. Allt annat är meningslöst.

Laget är sönderköpt.

Försvunnet.

Vi står med ett nytt lag och börjar det visa sig, en ny ideologi. Det som var Hamad, Durmaz & Albornoz värvningar dvs unga spelare på väg upp, utvecklingsbara mixat med hungriga hemvändare har ersatts av ett otal frysboxfiaskon som ska göras till Championsleague stjärnor över en natt. Ja, ni hör själva vilken erbarmerligt dålig idé det är.

Det plottras med taktik & laguttagningar. Det pekas ut syndabockar. Det senare av lagledning och supportar. Det är som en tävling att hitta spelaren som är orsaken till femteplatsen i Allsvenskan. I en lagsport. – Skärp er! Och gör det nu.

Jag har också, självklart, mina teorier. Jag har tom många. Ingen går att bevisa. Tyvärr.

Det verkar dock som om klubben underskattade backlashen med framgångarna. Ingen plan för att försvara laget mot de hungriga hajarna i form av agenter som angrep ett lagbygge. Rolles, Peps, Per Ågrens och Norlings konstruktiva bygge är nu historia pga det. Vi står med en ny tid. Ett nytt liv. I en säsong vi inte har tid med någon spädbarnstid eller ens tonårstid. Vi behövde ett fullvuxet lag som spetsades med unga talanger som ville bryta sig in. Vi fick inte det.

Matchen mot Örebro var ett steg framåt. Just nu. Jodå! 1-3 mot Norrköping och förlust i Svenska Cupen mot ÖSK blev till slut 2-2 efter ett förlösande mål i slutsekunderna. Ett viktigt mål. För framtiden. Laget jagade & jagade ett mål och fick det. Inget att kasta i soptunnan. Ta det som ett tecken på att saker & ting börjar fungera istället. Det var inget kvitto på ett ”fiasko”, det var ett bevis på att laget har kvalité.

– Som jag ser det har Malmö FF inget att förlora framöver. CLkvalet på onsdag och ÖSK, borta nästa helg är matcher som laget kan spela med vetskapen att det kan inte bli sämre, enda vägen är upp. Rädslan att göra bort sig, förlora, underprestera vet de hur den känns och tas emot nu. Lägg till att en del spännade nyförvärv är på gång in och kan ge helt annan energi. De nya utmanar om platser i laget. Vilket kan hjälpa många spelare att höja sin koncentration och kampvilja.

Halva serien är spelad. Det är sant. Allsvenskan kan sluta med Malmö FF i topp, det är verkligen inte omöjligt. Dock tror jag något måste offras för det – att klara av att vinna serien från en femte, sjätteplats i paus och gruppspel i Europa hela hösten blir nog några matcher för mycket. Tyvärr.

Mitt fotbollsår 2014.

Jag tror att 2014 var ett stort år av förändring inom fotbollen.

Taktiskt & hur man ser på laget/ jaget.

Låt oss ta det steg för steg.

1. Taktiken.

Välkommen tillbaka 3-5-2. Detta system i kombination med en ganska rörlig, luftig diamant baserad på 4-5-1/ 4-3-3 är årets mest genomträngande taktiska system.  3-4-3 känns också som något som kommit för att utvecklas. Viktigt att komma notera – 2014 såg en intressant återgång till 3 manna backlinjen. Sweeper, Libero nästa?

Anfallsspelet blir mer och mer som att det rör sig kring en targettyp i mitten. I luften eller längs marken. Chelsea och Man City litar fullt ut på att mata bollar till Diego Costa och Aguero. Hitta dom fort och precist. Glöm ytterspel och kör bollen in i mitten direkt. Därav den markerande mittbackens centrala roll i defensiven, flankerad av en friare back som måste dirigera motdrag för att möta resten av motsåndarens anfallsstyrkor.

Tysklands totalfotboll 2.0 har ju efter VM, hyllats och firats. Tycker väl att det inte har synts till så mycket försök till kopia inom klubblagen. Det behövs väldigt lika spelare för att lyckas kopiera. Neuer & Thomas Muller är unika..  Fc Bayerns massaker borta mot AS Roma var efter Tyskland vs Brasilien årets bevis på att världens bästa spelare numera spelar i lag. Tyska lag.

En annan intressant trend är de snabba kontringarna i mitten av planen med endast en eller två spelare. Tänk MFFs sista mål mot Olympiakos här. Det lag som inte har bollen har istället skaffat en vass spets. Detta anfallsspel har utevecklats.

Mitt eget MalmöFF spelade tom med 3-5-2 (mer 5-3-2!) för att kunna konkurera i  Champions League. En intressant utveckling. MFF har annars stått 4-4-2 konstant. Jag ska med intresse följa hur detta utvecklar sig. Jag noterar samtidigt att Svenska landslaget har fastnat i ett föråldrat tänkande och resultaten har blivit därefter..

2. Laget och jaget

Efter år av vedervärdig Messi eller CR7 fotboll verkade 2014 bjudit in laget till match igen. Tack för det. Tyskland och Fc Bayern. Chelsea & Man City är alla LAG. Alla spelare står under ett system, en idé. Men Real Madrid och CR7 vann ju CL och satte målrekord? Jo, det stämmer. I allra högsta grad. Dock.. det är en spelstil som är på utgång. Att smälla upp bollen på CR7 som sen ska hålla den tills den går i mål blir ovanligare och ovanligare. Bollen flyttas mer inom laget via olika spelare. Fler fötter är inblandade i uppspelen. Även i Real Madrid.

Messis frånfälle som superstar handlar en del om detta. När försvaret ligger samlat och inte kommer i en mot en situationer så spelas bollen istället igenom via medspelarna. Barcas fall är att dessa medspelare numera inte är speciellt rappa i kropp eller tanke. De har ingen Modric eller Alaba på mittfältet.

För de generationer som vuxit upp med FIFAspelet så kommer det mer och mer handla om lag framöver istället för divande påfåglar.

Övrigt att notera:

– ligorna känns många gånger jämnare nu. Ett stort lag eller två som dominerar sen kan liksom vad som helst hända. Lyckas laget toppa formen, göra sin hemläxa och hålla koncentrationen kan ett lag förbättras så otroligt mycket match till match så vad som helst hända. Fråga Brasilien, Roma eller Salzburg var bomben slog ner.

– Man Utds fall och uppgång. Får symbolisera övergången från 4–4-2 till 3-5-2. Den nya tidens fotboll mot den gamla..

– Wolfsburgs återkomst som storlag och Dortmnds farväl till vapnen, ett lag har byggts upp ett annat har rasat sönder.

– Seattle Sounders usle coach, Siggi Schmidt som lyckades med att se till att laget missade MLS cup. En riktig sopa. Gjorde ingenting, när allting borde gjorts i överläget mot LA. Pinsamt. Tyvärr belönad med nytt fetare kontrakt.

– Att förlora spelare, väl inkörda i systemet är stora faran numera i toppfotbollen.Nyckelspelarens värde har ökat.  Se på Liverpool, Atletico Madrid och slräckexemplet Dortmund. Det går inte att ersätta lika fort nu. Spelarflykt och allt kan gå bakåt fort. MFF får se upp med detta.

Summa av kardemumman:

Taktiken sätts efter spelarnas och motståndets kunnande. Specialiseringen bara fortsätter. På positionsspelet och i det symetriska. Ta rätt löponing, rätt bollkontakt, släppa & hålla rätt blir bara viktigare. Inget lag kan idag inom toppfotbollen bara leva på styrka eller en stjärna. Alla måste bidra på rätt sätt. Då kommer framgången. (Notera för ett pedagosisk exempel, Chelseas utveckling från Drogba till Diego Costas dagar.)

 

Laglös (MFF och ”svensk fotboll”)

Det här med Europacupfotboll, alltså.

Mitt fösta minne av Malmö FF är en Europacupmatch. MFF mot Bayern Munchen. Den gamla statsTVn sände från Malmö Stadion där MFF tog emot laget från sydTyskland som vid den tiden bestod av idel världsmästare,tänk hur lite som förändrar sig genom åren, trots allt). Hösten 1975. MFF vann men så man förlorat med 0-2 nere vid Alperna räckte inte 1-0, hemma. Malmö spelade dock ut tyskarna totalt, krossade världens bästa spelare. En kärlek hade uppstått. Jag blev ljusblå.

På den tiden spelade svenska lag i Europacuperna för att få ett storlag- då kom publiken till de öde, tomma Idrottsplatserna runt om i Sverige. Man var med för att bli utslagna.

Så var det till 1979. Då kastade Bob Houghton den mentala blöta filten av viljan att förlora och tog MFF hela vägen till Europacupfinal. Ett genombrott för de inom fotbollen som hade ambitioner. Snart skulle unge Sven- Göran Eriksson ta upp staffetpinnen och skapa framgångar för IFK Göteborg i en mindre europeisk cup. Gott så. Det lade nämligen grunden för Göteborgarnas senare framgångar i Champions League.

Jag vill hävda att dessa framgångar gjordes i opposition mot ”svensk fotboll”. Jodå. De har inget med SvFF att göra. Jo, kanske för att de skapades av oliktänkare, rebeller mot den svenska fotbollsmodellen. Spela 4-4-2 med press & omställningar var INTE den svenska fotbollsmodellen. IFK & MFF motarbetades av SvFF, aktivt. Galenskapen var total.

Nuförtiden heter det att ”om MFF lyckas i CLkvalet mot Salzburg är det bra för.. och en produkt av svensk fotboll”. Blaha! MFFs satsning mot Europa har inget med ”svensk fotboll” att göra. Igen! Klubben har inte suttit och hårdpluggat SvFFs handledningar. Istället tittar man på hur andra nordiska lag har lyckats ha framgång – Rosenborg är en av inspiratörerna. Igen, går MFF utanför. Inget plastunderlag och tränarbroilers från SvFF. Grundaren för det moderna MFF vill jag utse Roland Nilsson, som tagit mycket av sitt kunnande från sin tid i England och Pep, fantomen från Spanien som på ett år utvecklade laget i sin assistent roll mer än diverse tränare lyckades med på ett decienium. Hareide är ytterligare en bricka, med engelsk och norsk touch förädlar han arvet, spetsar till klubben. Daniel Anderssons ambitiösa värvningar har italiensk feeling.

”Svensk fotboll” ?

Nej, det är inga konvändare med pulsklockor som styr MFF. Ytterliggare – MFFs fysträning är inte något GIHprojekt. Våra fystränare kommer ur den engelska skolan. Bara det.

Nej, MFF är inte ”svensk fotboll”. Det är en klubb som alltid tittat utomlands för att förädla, förbättra klubben. Det går långt tillbaka i tiden. Årets version är bara nutidens version. MFF ringer inte till SvFF för råd. Vi gör dåd!

Självklart kommer Viasat & övriga 08pressen -om MFF tar sig Champions Leagues gruppspel – ge äran till ”svensk fotboll”. Det kommer att vara en lögn. Ett schakrande med verkligheten. Låt dom hålla på. Vi vet bättre att ta en debatt. MFF har alltid gjort sin egen grej och gjort den bäst i landet.

Konstigt – är dock att ingen klubb än IFK Göteborg har hakat på och vågat kopiera MFF-modellen. Antagligen är det för att SvFFs makt och press på de andra klubbarna är så mäktig. Det är ganska naturligt att se hur klubbarna som ligger mest i syd och väst är de som vågat gå emot svenska fotbollsmodellen.

Så när jag tänker tillbaka på den där matchen mot Bayern Munchen 1975 och allt som hänt sedan tänker jag alldrig någonsin på framgångar för svensk fotboll – jag, tänker på hur viktigt det är att gå sin egen väg och satsa 100% på den. Skapa sin egen framgång, springa fritt bort från flocken.

( –

The logical song (Hareide och MFF)

Det har varit och är oroligt i Malmö FF. -Självklart. Efter år av tränare som på olika sätt ramlat in på ett bananskal, rotat om och stuckit snabbt när de tagit laget till SM-guld är det som om tidens ände kommit till Sveriges förnämsta, mest framgångsrika fotbollsförening. Lagkapten, målvakt (vicekapten), asstränare och huvudtränare har lämnat klubben.

Tyvärr är det mentala klimatet kring klubben allt annat än bra, Sociala media fylls av konspirationsteorier grundade i grumliga strukturteorier, där alltid klubbens styrelse är skyldig till allt ont som händer. Ett gäng skribenter som vill att MFF ska fungera som en folkdemokrati, närmast.  – På andra hållet finns det en konservativ falang (i stor majoritet, dessutom) som aldrig vill se någon förändring från flydda glansdagar då MFFs namn flög i skyn i fotbollsVärlden. Två olika världar som har svårt att komma fram till samma slutsatser.

Det finns dock några slutsatser att göra för oss med lite perspektiv;

– Att fortfarande sitta och försvara Norling, nu med hela bilden klar, måste bero på något annat problem i livet. Ingen har väl gjort så lite fotbollsmässigt och samtidigt ställt till med så mycket oreda utanför planen som den mannen? Pinsam kvasipoesi och Hamrénstil i sitt s.k ledarskap. Den f.d AIKtränarens största dyrkare verkar dock vara ett litet gäng bengalbrännare. OK, de ser ju inte vad som händer där bakom röken, så de är förlåtna. De andra som sitter kvar i Norlingskapet bör väl vakna snart eller har han lyckats vrida omdömet så svårt på vissa individer? Att MFF är svenska mästare förra säsongen handlar mer om ambition från ledare och spelare än huvudansvarig för laget. Gå runt och slänga ett vasst mediautspel på 10 sek och sen lägga över allt på ledarstaben gör inte en tränare till ett geni.

– MFF är ändå i kris efter hans härjningar. Hur kunde han anställas med sitt CV? -Obegripligt. I AIK går det fortfarande efterskalv, ju. Norling har en ofantlig förmåga att ha sina gullebarn i truppen och frysa ut andra , dvs de som är kritiska. Inom klubben är han en sönderdelare som inte kan göra ett hederligt grupparbete. Ett jätte-ego som tror sig om mycket.

– Det går snack om att Rolle Nilsson anställdes som en slags provanställning för förbundskaptensjobbet när Lagerbäck skulle gå. Madsen ska ha gjort SvFF en tjänst. Jag vet inte vad jag ska tro om det snacket. Norling ramlade in via att Baxter inte kunde ta jobbet. På råd av Baxter. Många protesterade, däribland jag. – Med tiden blev även jag hjärntvättad, började dyrka det där poesibabblet och imagen. Dock så vaknade jag efter att ha sett några träningar och lagets svaga vår, försommar förra säsongen var droppen.. Poesin och imagen blev istället ett problem, ett burleskt skämt. Bluffen var avslöjad. Rolle Nilsson fick stil på det hela med ”Pep” som ass, Norling hade Hollyhead och Daniel Andersson som räddare. Tur det! (Detta sagt, så var laget faktiskt i dålig fysisk form långt in på säsongen)

Jag vill ha in en riktig tränare nu! En mogen, erfaren tränare med ett riktigt fint CV, som lugnt och sansat kan leda fotbollsverksamheten. Tryggt och lugnt. Vi har fått nog av elände med s.k unga dynamiska tränare som är s.k moderna. Var finns egentligen det moderna? Att inte lubba i Pildammsparken? Att slänga upp en mittback när man jagar mål? Ibland är fotbollsdebatten kring laget märklig. ”Pep” – året hände det något, det var tidsriktig fotboll som utvecklade vår klubb och kanske även hela Allsvenskan. Norlingfotbollen var och är gammal 4-4-2 med target (via luft eller mark) stängt inre mittfält med inbrytande högermf. Modernt? -Fanns i Tipsextra valfri säsong..

Hareide har fått mycket mög redan innan han ens kopplat upp mobilen i sydSverige. Nu är det ett problem med ålder, vilja och f.d klubb för vissa fans. Det är sant att jag hade hellre sett Jocke Persson eller tom Tom Prahl som tränare för att sluta leden, få harmoni i verksamheten. Däremot är Åge Hareide en av nordens mest meriterade tränare och ett respekterat namn i fotbollsEuropa, som spelare och ledare. Säkerligen en perfekt förebild för Daniel Andersson, dessutom. Vad mer kan man begära efter allt som hänt? Styrelsen har gjord det bästa av en svår situation och tänkt framåt och säkrat upp verksamheten.

Så, välkommen Åge Hareide till MalmöFF!