Something´s happening but you don´t know what it is… (Redknapp, McLeish, Dalglish och Conny Karlsson)

Det är något i luften – managers försvinner likt solen från svenska sommaren i dessa dagar.

Harry Redknapp och Conny Karlsson är dagens äldre män som fått lämna sina jobb. Tidigare har Kenny Dalglish, McLeish varit stora namn som fått lämna in nycklarna till träningsanläggningen. En lustig gemensam nämnare i England är att alla tre nämnda herrar har fått lyfta the Carling Cup under senare år.. snacka om antiklimax. Vem vågar vinna nästa år eller kommer tävlingens namnbyte i rätt tid?

Tottenham, Liverpool, Aston Villa – tre bamseklubbar i världens bästa liga.. Fantastiskt, egentligen. Alla verkar dessutom få gå pga att man inte levt upp till förväntningar inom klubbarna – sportsliga och kanske i vissa fall även personliga. Ersättarna är från en nyare generation, (fast vi vet inte, just nu, i Tottenhams fall). Hur de tänker gå vidare är en svårare fråga, klubben kräver ett större namn än Redknapp. Vem är det? Vågar man sig på Wigans intressante Martinez? Oklart just – man kan bara hoppas på en sådan spännande utveckling. Modernt spel i stora lag med resurser – det är något som kommer lyfta lagen. Lite som när ”Pep” kom till Malmö FF..

Conny Karlssons fall i HIF är mer underligt än oväntat – hur och varför hände det? Det fanns mycket rykten kring Karlsson redan förra året och att allt inte fungerade optimalt i Helsingborg. Är det så illa att man måste sparka ut guldtränaren med kort tid kvar till Champions League-kval? Andra året på rad den svenska klubben som ska ge sig in i den leken hamnar i den positionen. Hareide ska ta över temporärt, resten av säsongen. Varför inte Rolle Nilsson? Det hade varit det logiska smarta valet..

Det är något i luften när det gäller ovanstående, det räcker inte med att vinna – man måste fixa lite till också..

When Numbers Get Serious (EURO 2012)

Det är så enkelt med fotboll- jag har en FB-vän som så fort han slår på en fotbollsmatch på TVn skriver att; ”nu är det elva män som jagar boll igen på TV”.. visst är det så. I grund och botten så är detta ett så enkelt spel att vi som sitter och ser igenom så där en 4.000 matcher hittills i våra liv glömmer bort att det är en gräsmatta, lite trävirke och nät och några som springer runt inom kritade linjer det handlar om.

Det här med att överkomplicera spelet är fotbollens värsta fiende. Vi tar en titt på matchen Sverige mot England på fredag..

Sverige spelar numera med en stolt 4-2-3-1 uppställning, alla verkar välkomna detta. En annan gnällig bloggare är lite mer vilsen, varför spelar vi med en formation som kräver väldigt duktiga spelare? Ja, det kräver tom världsklass på vissa känsliga positioner. Det krävs otroligt duktiga passningsspelare, de ska kunna mixa sina långa & korta passningar perfekt och löpstarka spelare som kan skifta tempo. Ett lag som kan falla snabbt i defensiven och sen blomma ut i en snabb omställning i anfallsspelet efter att ha erövrat boll. Systemet kräver bollinnehav för att fungera, mot Ukraina hade vi 47%… vilket visar att laget inte har klarat av att lära detta spelsätt.

Vi har inte de spelarna, hur gärna vi än fyller dom med ”shining” och mod. Vi har sådana spelare på väg upp i svensk fotboll de heter Ivo Pekalski, Jimmy Durmaz och  Alex Kacaniklic.

England sätter en 4-4-1-1 formation på gräset. En solid, nästan klaustrofobisk formation som verkligen pressar musten ur motståndarna. Det är som att spela mot en granskog med tallar längst bak i mitten. Mot Frankrike hade man 40 % av bollinnehavet. Laget vill inte ha boll, man vill stå i vägen och rulla upp på säkerhet och få fasta situationer att utnyttja. En och annan snabb omställning sökes och då är man sylvassa. Ett lag som tagit till sig  hur taktiken ska praktiseras fullt ut.

De är fantastiskt bra spelare som spelar i ett enklare system än deras kunnande, nämligen. Då blir det bra resultat.

Mardrömmen: De låter oss få bollen och vi vet inte vad vi ska göra med den, våra långsamma mittbackar & defensiva mittfältare  tacklar ner englandslejon utanför vår box och de kan profitera på den fasta situationen – alternativt de får hörna.

Drömmen: Vårt övertag i antal spelare på ytan framför vår backlinje gör att vi kan dominera deras försök till anfall, vi får då så stor press att till slut regnar en, två bollar in i deras mål…

Så, min FB-vän får nog se elva män som jagar boll igen på TV – om han tittar.. spelsystemen på fredagkväll säger nämligen det. Frågan är bara om den säkra metodiska sköldpaddan eller den förvirrade flaxande haren drar längsta strået?